Göteborgs-Posten (GP) publicerar idag, söndag, ett reportage från gängkrigens Göteborg. GP:s reporter har följt några av de poliser som arbetar i de förorter som i störst utsträckning är drabbade av gängkriminalitet och därmed förknippade grova våldsbrott. Det handlar om de i mycket hög grad invandrardominerade områdena Backa, Bergsjön, Angered, Tynnered och Biskopsgården. För närvarande tycks det vara i Biskopsgården problemen är som störst.
Reportaget ger en något ärligare och mindre politiskt korrekt bild av situationen än vad man är van vid i "mainstream-media". Bland annat berättar en av de intervjuade poliserna öppet att samtliga de gängkriminella unga män som kartlagts av polisen har invandrarbakgrund.
GP:s reporter försöker göra bilden något ljusare genom att beskriva hur polisen bygger upp förtroende bland de boende i områdena. Men skildringen präglas ändå av en dyster uppgivenhet. En av de intervjuade poliserna menar till exempel att de återkommande skottlossningarna är "något vi får leva med" och att det ständigt kommer nya generationer gängbrottslingar.
Pål Sjölander, en polis som arbetar med att samordna insatserna mot gängkriminaliteten, tror inte att det bara räcker med polisinsatser. Han säger:
– Det måste hända något annat för att trenden ska vända. Det är en fråga för hela samhället, för föreningar, församlingar, skola och familjer. Det måste bli en samlad kraft för att trenden ska brytas.
Vissa uppenbara frågor ställs dock aldrig i GP:s reportage: Hur ska man kunna stävja kriminalitet och sociala problem när de redan invandrardominerade förorterna ständigt fylls på med nya invandrare, ofta tillhörande grupper med dåliga förutsättningar att integreras i det svenska samhället? Hur ska man kunna skapa jobb åt lågutbildade, kriminellt belastade unga män från förorten när det råder massarbetslöshet och till och med många högutbildade har svårt att finna arbete? Och hur ska man kunna hejda inflödet av illegala vapen när vi inte längre har några gränskontroller?
↧